Att vara ung med en hörselskada kan innebära en unik möjlighet att vara tvåspråkig. Denna tvåspråkighet är en stor tillgång som berikar livet på många sätt. Genom att kunna båda språken får du möjligheten att välja den kommunikationsform som passar bäst i olika situationer. Det är en väg till full delaktighet och frihet att kommunicera på dina egna villkor.

Tvåspråkighet som ung hörselskadad

Att vara tvåspråkig handlar inte bara om att kunna två talade språk. För många unga hörselskadade innebär det en unik möjlighet att behärska både ett talat språk (till exempel svenska) och ett visuellt språk (som svenskt teckenspråk). Denna tvåspråkighet kan vara en stor tillgång som berikar livet på många sätt. Som person med hörselskada kan du välja det språk som fungerar bäst i olika situationer – oavsett om det är i skolan, på jobbet eller med vänner. 

Fördelar med att vara tvåspråkig

Att vara tvåspråkig handlar inte bara om att kunna två talade språk. För många unga hörselskadade innebär det en unik möjlighet att behärska både ett talat språk (till exempel svenska) och ett visuellt språk (som svenskt teckenspråk). Tvåspråkighet kan vara en stor tillgång som berikar livet på många sätt, inte en begränsning. Genom att kunna både ett talat och ett tecknat språk har du fler sätt att uttrycka dig och förstå andra. Du kan välja den kommunikationsform som passar bäst i varje situation, oavsett om du pratar, tecknar, eller använder en kombination av båda, oavsett om det är i skolan, på jobbet eller med vänner.

Genom att kunna både ett talat och ett tecknat språk har du fler sätt att uttrycka dig och förstå andra. Du kan välja den kommunikationsform som passar bäst i varje situation, oavsett om du pratar, tecknar, eller använder en kombination av båda.

Forskning visar också att tvåspråkighet kan ge kognitiva fördelar, eftersom det tränar hjärnan att snabbt växla mellan olika uppgifter. Forskning visar också entydigt att teckenspråk inte ”stör” utvecklingen av talet. Tvärtom finns det många fördelar:

Minskad ”hörselstress”

Att ständigt behöva fokusera på att tolka ljud är ansträngande. Teckenspråket erbjuder en paus. I en miljö med teckenspråk kan hen vara delaktig utan att bli utmattad av att försöka höra.

En starkare identitet

Du får en unik identitet som tvåspråkig inkluderar både den hörande, hörselskadade och den döva världen, vilket kan stärka din självkänsla och din känsla av tillhörighet. Genom teckenspråket får man ett sammanhang med andra som har liknande erfarenheter. Det stärker självkänslan att veta att man har ett språk som fungerar i alla lägen.

Tvåspråkighet – en väg till full delaktighet

För många unga hörselskadade handlar tvåspråkigheten om att behärska både talad svenska och svenskt teckenspråk. Denna kombination ger dig stor frihet att välja den kommunikationsform som passar bäst i varje situation. Genom att ha tillgång till två språk kan du lättare anpassa dig till olika sociala sammanhang, vilket ökar din delaktighet i både den hörande och den döva världen.

Vi på Unga Hörselskadade ser det som ett problem att barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan ofta inte får chansen att lära sig svenskt teckenspråk. Vi uppmanar därför alla föräldrar att kämpa för att era barn ska få tillgång till teckenspråk. Även om ditt barn inte verkar ha behov av det just idag, så är det stor chans att behovet uppstår i framtiden, eftersom hörselskador ofta utvecklas till det sämre. Ju tidigare en person lär sig ett språk, desto bättre förutsättningar har hen att lära sig det till fullo.

Tips till dig som förälder

Att ge sitt barn tillgång till teckenspråk är att ge barnet en extra nyckel till världen. Att satsa på tvåspråkighet är att ge ditt barn de bästa förutsättningarna för att kommunicera i alla situationer, med alla typer av människor. Det är en gåva som ger frihet. För föräldrar till barn med hörselnedsättning väcks ofta många frågor: Kommer teckenspråket att hindra talutvecklingen? Hur lär vi oss ett nytt språk mitt i vardagspusslet?

Här är en genomgång av vad tvåspråkighet innebär och varför det är en enorm tillgång för ditt barn.

För ett barn med hörselnedsättning innebär tvåspråkighet oftast en kombination av svenskt teckenspråk och talad svenska. Det handlar inte om att välja det ena eller det andra, utan om att låta språken komplettera varandra.

• Teckenspråket är visuellt och är ofta det mest tillgängliga språket för barnet, särskilt i miljöer med mycket bakgrundsbrus eller när barnet är trött och inte orkar koncentrera sig på att höra.

• Det talade språket utvecklas parallellt, ofta med stöd av hörselhjälpmedel som hörapparater eller CI (Cochleaimplantat).

Vart ska man börja?

Det kan kännas övermäktigt att lära sig ett helt nytt språk, men kom ihåg att du och barnet lär er tillsammans.

• Börja med vardagstecken: Du behöver inte kunna hela språket direkt. Börja med ord som är viktiga i er vardag: äta, sova, leka, mamma, pappa, mera.

• Använd visuellt stöd: Peka på föremål samtidigt som du tecknar och pratar. Detta förstärker kopplingen mellan ord, tecken och verklighet.

• Gå en TUFF-utbildning: I Sverige har föräldrar rätt till Teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF). Det är kostnadsfria kurser där du får lära dig teckenspråk och träffa andra föräldrar i samma situation.

• Gör det lustfyllt: Titta på program på teckenspråk (t.ex. på SVT Play, UR Play), läs böcker med teckenillustrationer och lek fram språket.

Teckenspråket är mer än ett språk

Språk är makt – och alla förtjänar att bli förstådda på sina villkor. För att barn och unga med hörselskada ska kunna bli tvåspråkiga är det viktigt att de tidigt får tillgång till båda språken. Detta kräver teckenspråkskompetenta vuxna i familjen och i skolan, samt möjligheter att delta i teckenspråkiga aktiviteter. Genom att omfamna tvåspråkigheten kan du skapa de bästa förutsättningarna för att kommunicera, utvecklas och känna dig hemma i livets alla delar.

Myter om tvåspråkighet och teckenspråk

Myt: ”Om mitt barn lär sig teckenspråk kommer hen sluta försöka prata.”
Sanning: Språk föder språk. Ett barn som har ett rikt begreppsförråd på teckenspråk har lättare att förstå och lära sig ord på talad svenska. Teckenspråket fungerar som en bro, inte en barriär.

Myt: ”Vi behöver bara teckenspråk om tekniken (CI/hörapparater) inte fungerar.”
Sanning: Tekniken kan gå sönder, batterier kan ta slut och i vissa miljöer (som i badhuset eller när man sover) används den inte. Teckenspråket är en livlina som alltid fungerar, oavsett teknik.

Myt: ”Två språk blir förvirrande för barnet.”
Sanning: Barns hjärnor är byggda för flerspråkighet. Att lära sig både teckenspråk och talad svenska ger snarare kognitiva fördelar, som bättre språklig medvetenhet och förmåga att lösa problem.

Myt: ”Teckenspråk är internationellt – alla tecknar likadant.”
Sanning: Nej, teckenspråk är lika olika som talade språk. Svenskt teckenspråk är helt annorlunda än till exempel amerikanskt eller brittiskt teckenspråk. Det utvecklas naturligt i lokala grupper och har sin egen grammatik och historia.

Myt: ”Teckenspråk är bara gester för ord.”
Sanning: Teckenspråk är ett fullvärdigt språk med egen grammatik som inte följer det talade språkets regler. Det involverar inte bara händerna, utan även mimik, blick, huvudrörelser och kroppshållning för att ge mening åt det som sägs.

Myt: ”Teckenspråk är bara till för döva.”
Sanning: Teckenspråk används av en bred grupp: hörselskadade, hörande barn till döva föräldrar (CODA), pedagoger och vänner. Det är också ett fantastiskt verktyg för barn med andra språksvårigheter.