Vår historia

Där allt börjar

Under 1950-talet arrangerade engagerade hörselpedagoger vad de kallade sommarvistelse för unga med hörselskada. Programmet bestod främst av träning i avläsning, träning av tal och träning av hörsel. Hörselpedagogerna och lärare som var engagerade i sommarvistelsen menade att det var tydligt att det var av stor betydelse för barnen att träffa andra i liknande situation och tillsammans träna avläsning, tal och hörsel. Ytterligare ett argument var att många barn och unga med hörselskada var spridda runt om i landet och det var svårt att på annat vis samla barn och unga som hörde dåligt.

Sommarvistelsen för barn och unga med hörselskada var en början på en lång resa som når ända fram till där Unga Hörselskadade är idag. Ungdomsklubbar började startas runt om i Sverige och 1967 var 14 stycken ungdomsklubbar anslutna till Hörselfrämjandet, nuvarande Hörselskadades Riksförbund.

Hörselfrämjandets ungdomssektion

På Hörselfrämjandets årskonferens 1968 presenterades verksamheten som fanns i de olika ungdomsklubbarna och det beslutades att en ungdomssektion inom Hörselfrämjandet skulle startas. Sektionen fick namnet Hörselfrämjandets ungdomssektion (HFU). Under 70- och 80-talet växer ungdomssektionen till sig rejält och antalet ungdomsklubbar ökar runt om i landet.

Årligen hölls en ungdomskonferens som varje år lockade mellan 70-100 deltagare. Under åren arrangeras ungdomsledarkurser (ULK), funktionärsutbildning, internationella läger och utbyten, nordiska träffar och sommarläger som ofta samlade upp emot 70 barn.

År 1980 har Hörselfrämjandets ungdomssektion 23 ungdomsklubbar och 1703 medlemmar. Hösten 1984 startas riksgymnasiet för hörselskadade (RGH) i Örebro och 20 elever antas till riksgymnasiet.
Elevgruppen växer för varje år och 1987 finns 120 elever på riksgymnasiet för hörselskadade. Hörselfrämjandets ungdomssektion har ett nära samarbete med riksgymnasiet.

I slutet på 80-talet har Hörselfrämjandets ungdomssektion över 3 000 medlemmar och 29 ungdomsklubbar. År 1990 byter Hörselfrämjandet namn till Hörselskadades Riksförbund.  Det lägger grund för namnbyte även för Hörselfrämjandets ungdomssektion (HFU) som på årsmötet 1990 antar namnet Unga Hörselskadade. En logga för Unga Hörselskadade tas fram under året och 1991 startas Unga Hörselskadades barn- och ungdomstidning. Tidningen fick namnet Rabalder och det bestämdes att tidningen skulle komma ut med fyra nummer per år.

En självständig organisation

På årsmötet 1992 förs en diskussion om nya stadgar för Unga Hörselskadade. De nya stadgarna som antas innebär att Unga Hörselskadade blir en självständig organisation med egen ekonomi, egen juridisk person, eget medlemsregister och med egna stadgar. Unga Hörselskadade registreras hos Skatteverket och inleder sitt första år som självständig organisation 1993. Under 1993 etableras istället för ungdomsklubbar lokalföreningar under Unga Hörselskadade.

Under 90-talet fortsätter Unga Hörselskadade att ha verksamhet med stort antal deltagare. Det finns ett aktivt internationellt engagemang både inom den internationella ungdomsorganisationen för unga med hörselskada – IFHOHYP – och genom utbyte med länder som Polen, Nicaragua och Tanzania. Unga Hörselskadades lokalföreningar arrangerar ett stort antal aktiviteter – på egen hand och i samarbete med varandra.

Unga Hörselskadade börjar ta plats i den intressepolitiska diskussionen och får utrymme i referensgrupper och samrådsgrupper. Under 90-talet genomförs de först CI-operationerna, vilket leder till en het diskussion som Unga Hörselskadade tar del i. Avslutningsvis beslutas det att barn med hörselskada ska ha möjlighet att gå i specialskolan. Därmed får även barn med hörselskada tillgång till svenskt teckenspråk och möjligheten till tvåspråkighet.