Tvåspråkighet och teckenspråk

Vad är tvåspråkighet? Hur kan du lära dig teckenspråk?

Teckenspråk används vid direkt kommunikation av döva och personer med hörselskada. Teckenspråket är inte internationellt som många tror, det finns minst 160 olika teckenspråk i världen och de flesta är nationellt knutna, men inte alla. Vilka teckenspråk som är besläktade med varandra är inte samma som talade språk även om många likheter finns. Svenskt teckenspråk erkändes som dövas första språk av riksdagen 1981.

Tvåspråkighet

Vi tycker att alla barn och unga med hörselskada tidigt ska få möjlighet att utveckla både svenska och svenskt teckenspråk så att de senare i livet själva kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Genom att vara flerspråkig och ha tillgång till både talat språk och teckenspråk ökar chansen för delaktighet i vardagens alla situationer. Stora mängder forskning visar dessutom att flerspråkighet gynnar språkutvecklingen. Det finns ingen motsättning i att lära sig flera olika språk utan det viktiga är att barn och unga så tidigt som möjligt ges möjlighet till kommunikation på det sätt som passar dem.

Att utveckla ett språk vid tidig ålder sker omedvetet och automatiskt. Inlärning senare i livet kräver större ansträngning och motivation från individens sida. Det är inte heller självklart att nivån på språket blir lika hög som om barnet fått utveckla det från tidig ålder. Teckenspråk och talat språk gynnar varandra och gör att språken blir rikare. Ju fler redskap för kommunikation desto fler möjligheter att kommunicera.

Tvåspråkighet och utbildning

På lekplatsen, vid utklädningslådan eller under legobygge är inte den språkliga kommunikationen viktigast. Men när man börjar skolan börjar också samtalet med kamraterna spela en allt större roll. Har man en hörselskada går mycket av energin åt till att avläsa och överhuvudtaget försöka höra vad som sägs. Detta var ett mindre problem under gamla tiders katederundervisning, men leder till minskad delaktighet under grupparbeten och diskussioner. Många elever med hörselskada vittnar om huvudvärk och trötthet efter en dag i skolan. Teckenspråk är en mer intelligent lösning än en värktablett!

På specialskolorna för döva elever eller elever hörselskada sker undervisningen på teckenspråk och med hörhjälpmedel Elevgruppen där ser idag annorlunda ut eftersom många barn som föds döva får ett cochleaimplantat inopererat. I och med detta sjunker antalet döva barn. Det är viktigt att specialskolan fortsättningsvis har en tvåspråkig miljö som tillgodoser barnens behov. Teckenspråk ska vara en självklarhet i specialskolan. De elever som går integrerat i en klass med hörande kamrater bör ha möjlighet till återkommande besök på specialskolorna för att få stimulans i sitt teckenspråk. Eleverna bör också erbjudas teckenspråkslektioner när de går integrerat. 

 

Problem och lösningar

Valfrihet

Problem: Det sägs vara möjligt att få teckenspråk om man vill och att det är valfriheten som styr. I praktiken är det föräldrarna till barnet med hörselskada som bestämmer om barnet ska få lära sig teckenspråk eller inte. Vad händer med barnet om föräldrarna saknar engagemang – eller kunskap – för att ta strid för barnets rätt till tvåspråkighet?
Lösning: Stoppa valfriheten! Teckenspråket är ett måste vid sidan av svenskan. Alla barn med hörselskada måste tidigt i livet få utveckla både svenska och teckenspråk. Det ger individen en valfrihet att välja språk efter sammanhang och miljö.

TUFF

Problem: TUFF, teckenspråksutbildning för föräldrar, är en förordning som ger föräldrar till ett barn med hörselskada statligt finansierad rätt till utbildning i teckenspråk. Samma rättigheter finns inte för personen som har hörselskadan.
Lösning: Tuffa till lagen! En lagändring som ger alla personer med hörselskada laglig rätt till teckenspråksutbildning måste till. En sådan lag bör också vara betydligt mer omfattande än den är idag.

Teckenspråkiga miljöer

Problem: Idag finns det ingen tydlig organisation för hur barn med hörselskada ska få tillgång till teckenspråkiga miljöer. Det gäller särskilt de barn som går individualintegrerade i en skola med hörande.
Lösning: Ansvaret för teckenspråksundervisning och möjlighet till teckenspråkiga miljöer ska ligga på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Elever som går individualintegrerat ska kunna använda sig av regionala resurscenter, tillhandahållna av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), för att möta andra barn med hörselskada och stimuleras i sitt teckenspråk. Ansvaret för den tidiga teckenspråksutvecklingen ska ligga på habiliteringen, där teckenspråk ska ingå som en självklar del.

Till sist

De lösningar vi presenterar ovan är såväl moraliskt som ekonomiskt försvarbara. Individer rustade för att möta livet lönar sig och tvåspråkighet ger delaktighet i längden. Därför måste alla barn med hörselskada tidigt i livet få utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda.

Det är valfrihet. På riktigt.

Vill du läsa mer om Unga Hörselskadades vision om tvåspråkighet? Inom snar framtid är vi klara med en ny informationsfolder om tvåspråkighet. Mer om det då!

Lär dig svenskt teckenspråk

Vill du lära dig Svenskt teckenspråk? Många studieförbund erbjuder kurser, men du kan också studera teckenspråk på universitet eller folkhögskola. Det finns även sidor på nätet där du kan lära dig tecken och vardagsfraser.

Läs mer nedan om var du kan lära dig teckenspråk.

Lär dig teckenspråk

Är du nyfiken på att lära dig teckenspråk? Här tipsar vi om våra egna kurser, andra kurser och bra resurser på webben. Du kan också läsa mer om teckenspråk och tolkning längre ner.

Teckenspråkskurser

UH:s teckenspråksvecka
Detta är Unga Hörselskadades populära teckenspråksläger på Västanviks folkhögskola. Inga förkunskaper krävs. Undervisning sker i olika grupper beroende på kunskapsnivå. Anmäl dig till årets teckenspråksvecka här!

Teckenspråkskurser på Västanviks folkhögskola
Västanviks folkhögskola är en teckenspråkig folkhögskola där du kan läsa både korta och långa kurser, upp till två år.

TUFF: Teckenspråk för föräldrar
TUFF utbildningar erbjuder teckenspråkslektioner för föräldrar till barn som är beroende av teckenspråk.

Lexikon svenskt teckenspråk
Stockholms universitet har sammanställt ett lexikon över det svenska teckenspråket.

På SpreadTheSign finns både ord och fraser på en mängd olika teckenspråk.

I appen ”Svenskt Teckenspråkslexikon” finns mängder av ord och fraser på svenskt teckenspråk.

Har du koll på ytterligare aktiviteter eller kurser som borde stå med här? Tipsa oss via kansli@uh.se.

Teckenspråk och tolkning

Tolkning är ett sätt att underlätta kommunikationen mellan teckenspråkiga och icke-teckenspråkiga personer.

Teckenspråkstolkning görs parallellt med den som talar. Tolkarna arbetar parvis och växlar med varandra i tiominuters-intervaller. Tolkanvändaren och samtalspartnern talar till varandra och inte till tolken. Tolken översätter allt som sägs eller tecknas men hen deltar aldrig i samtalet.

Utebliven tolkning
Den som har en hörselskada och kan teckenspråk har rätt att använda tolk vid kontakt med myndigheter och offentliga institutioner, under sin högskoleutbildning eller i privata sammanhang. Personer med hörselskada, döva och personer med dövblindhet har rätt till vardagstolkning enligt hälso- och sjukvårdslagen. Tolktjänsten är kostnadsfri för alla tolkanvändare och beställs genom landstingets tolkcentral.

Det är landstingen som genom tolkservice betalar för tolkkostnaderna. Detta görs i vardagsaktiviteter och bokas genom tolkportalen. Det finns dock aktiviteter där det inte är landstingets ansvar att en får en tolk. Nedan följer en lista:

  • Tolkning i skolan, på låg-, mellan- och högstadium samt gymnasieutbildningar, folkhögskola, högskola, universitet och andra utbildningssamordnare med statligt anslag är det skolorna som är ansvariga för att förse med tolk enligt skollagen.
  • Tolk i arbetslivet när det gäller utförande av arbete eller kompetenshöjning.
  • Dialog med myndigheter när det är ett ärende eller att myndigheten är initiativtagare. Då står myndigheten för tolkkostnaderna.

I övrigt ska landstinget stå för alla tolkkostnader. Ibland händer det dock att tolkanvändaren nekas tolk trots rätten att få tolkning. Utebliven tolkning kan anmälas till patientnämnden i landstinget och till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Syftet med att anmäla är bland annat att göra politikerna i landstinget medvetna om tolkbristen. DO redovisar sin statistik på anmälningar till regeringen.

Andra sorters tolkning
Förutom teckenspråkstolk finns det även skrivtolkar och dövblindtolkar. Skrivtolken tolkar från talad svenska till skriven svenska. Det sker parallellt med den som talar och tolkanvändaren kan läsa det som sägs på en skärm. Skrivtolkning kan till exempel användas på möten och konferenser men också vid studier, läkarbesök med mera.

En dövblindtolk tolkar både det som sägs och det som syns. Metoden som används kallas taktilt teckenspråk och tolkanvändaren läser av teckenspråket genom att hålla sin hand på tolkens hand. I dövblindtolkning kan det även ingå socialhaptiska signaler som görs på till exempel tolkanvändarens rygg. Det innebär att tolken förmedlar till exempel när personer nickar, skrattar eller andra saker som är en del av samtalet och situationen men som inte är direkt kopplade till att någon säger något.

 Box 1068, 164 25 Kista | Besöksadress: Isafjordsgatan 30B, 164 40 Kista Telefon: 08-457 55 00 | Textelefon: 08-457 55 01 Fax: 08-457 55 03
E-post: 
kansli@uh.se | Bankgiro: 5235-4271

Läs mer om vår integritetspolicy.