Hörselvården är din hörselkompis genom hela uppväxten. Det är där du och din familj får de verktyg, den teknik och det stöd som behövs för att din vardag ska fungera så bra som möjligt. Genom regelbundna kontroller och en personlig habiliteringsplan ser hörselvården till att du kan kommunicera, utvecklas och vara delaktig på dina egna villkor – från de första stegen till vuxenlivet. Kom ihåg att det är du som är experten på hur du hör. Genom att vara delaktig i din hörselvård ser du till att du får rätt förutsättningar för att leva livet precis som du vill.

Din hörselvård – din rättighet

Att växa upp med en hörselnedsättning innebär att du behöver rätt verktyg för att din vardag ska funka. Hörselvården och hörselhabiliteringen finns till för dig och din familj – inte bara för att fixa tekniken, utan för att se till att du kan vara precis den du vill vara.

Mer än bara ljud: Din identitet och framtid

Hörselvården handlar om att ge dig goda förutsättningar för kommunikation och en positiv identitetsutveckling. Med rätt stöd i ryggen kan du känna dig trygg i din hörselsituation, både i skolan och med kompisar.

• Habiliteringsplanen – din roadmap: Det här är din egen plan! Den har avgörande betydelse för allt från lek och skola till framtida studier, sommarjobb och sociala relationer som vuxen.

• Uppgradera tekniken: Se till att du har de senaste hjälpmedlen som passar din livsstil.

• Hitta strategier: Få tips på hur du förklarar din hörsel för lärare eller nya vänner.

• Anpassa stödet: Se till att din habiliteringsplan faktiskt fokuserar på det som du tycker är viktigt just nu.

• Stöd till familjen: Under din uppväxt är det viktigt att även din familj får stöd och kunskap, så att de kan vara ett bra stöd för dig.

Varför behövs regelbundna kontroller?

Din hörsel kan förändras, men det gör också livet runt omkring dig. När du börjar i en ny klass, testar en ny sport eller skaffar ett jobb ändras kraven på din hörsel.

• Hela vägen upp i tonåren: Det är viktigt med fortlöpande kontakt med hörselvården. Det handlar om hörselkontroller, att prova ut ny teknik och att ha rådgivande samtal om hur du mår.
• Hörseltest vid rätt tillfällen: Många upptäcker sin hörselnedsättning redan som nyfödda på BB, men den kan också dyka upp senare. Därför bör din hörsel testas regelbundet genom skolan och elevhälsan.

Hörselskadades Rikförbund rekommenderar att du hörseltestas vid dessa åldrar: Nyfödd → 7–9 mån → 4 år → 6 år (skolstart) → 10 år → 13 år → 16 år.

Ta plats i din egen vård!

Ju äldre du blir, desto viktigare är det att du är med och bestämmer. Det är du som vet bäst hur det känns i klassrummet eller på festen.

• Var delaktig: Se till att du får vara med när din habiliteringsplan skrivs.

Fråga varför: Om något inte funkar med din teknik eller ditt stöd – säg till! Att lära sig förstå sin egen hörsel är ett stort steg mot att bli självständig som vuxen.

Bli din egen bästa företrädare

När du är barn vilar det stora ansvaret på dina föräldrar och audionomer. Men i takt med att du växer, händer något viktigt: du blir huvudpersonen i din egen hörselresa. Målet är att du ska gå från att vara en passiv mottagare av vård till att bli en expert på dina egna behov.

Att förstå din hörselnedsättning är en superkraft. Genom att vara delaktig i din habiliteringsplan redan i tonåren lär du dig hur din hörsel fungerar i olika miljöer.

• Lär dig tekniken: Hur fungerar din streamer? Vad gör du om hörapparaten börjar pipa? När du kan tekniken själv, äger du situationen.
• Sätt ord på behoven: Ju bättre du kan förklara för andra varför du behöver textning eller en viss placering i rummet, desto enklare blir det för din omgivning att göra rätt. Du lär dig att ställa krav – inte för att vara jobbig, utan för att det är din rättighet att vara delaktig.

Vad händer när du närmar dig vuxenlivet?

Övergången från barn- till vuxenhörselvården är ett stort steg. Det är här den så kallade Redo-rapporten kommer in i bilden. Rapporten belyser att det krävs en tydlig plan för att du inte ska hamna mellan stolarna.

Här är de största skillnaderna du behöver ha koll på:

• Eget ansvar: I vuxenvården förväntas du ofta ta egna initiativ. Det är du som bokar tider och håller koll på när det är dags att förnya hjälpmedel.
• Nya miljöer: Fokus flyttas från klassrummet till högskolan eller arbetslivet. Nu handlar det om att hitta strategier för föreläsningssalar, kontorslandskap och anställningsintervjuer.
• Hälsa och ork: Vuxenlivet innebär mer eget ansvar för din energi. Att förstå hur din hörsel påverkar din trötthet (hörseltrötthet) är avgörande för att du ska må bra i längden.

Din checklist för att bli ”Redo”:

Att bli vuxen betyder inte att du ska klara allt själv, men det betyder att du ska veta vem du ska fråga och vad du har rätt att kräva.

1. Ta plats på mötet: Prata direkt med audionomen istället för att låta dina föräldrar svara på frågorna.
2. Fråga om rättigheter: Vilket stöd har du rätt till på universitetet eller jobbet? Be din hörselpedagog om tips.
3. Hitta ditt community: Prata med andra unga i Unga Hörselskadade (UH). Att dela erfarenheter med andra som gjort samma resa är det bästa sättet att lära sig.

Övergången till vuxenvården – är du REDO?

Att fylla 18 år innebär massor av frihet, men det innebär också att du tar över taktpinnen för din egen hörselvård. Den här flytten, från den trygga barn- och ungdomshabiliteringen till vuxenrehabiliteringen, kallas för transitionen.

För att den här övergången ska bli så bra som möjligt finns Redo-rapporten. Det är ett dokument som tagits fram för att säkerställa att ingen ung person med hörselnedsättning hamnar mellan stolarna när man kliver in i vuxenlivet.

Vad innebär ”Redo”?

Redo-rapporten betonar att du inte bara ska flyttas rent administrativt – du ska också vara förberedd. Det handlar om att du ska ha kunskapen och självförtroendet att sköta din hörsel själv.

Tre viktiga delar i övergången:

1. Egenmakt (Empowerment): Du ska veta vad din hörselnedsättning innebär och kunna förklara för andra vad du behöver. Du går från att vara ”barnet till en förälder som har koll” till att bli ”experten på din egen hörsel”.
2. Kunskap om teknik: Du behöver ha koll på din hörselteknik. Hur fungerar dina hjälpmedel? Vart vänder du dig om något går sönder? Vem betalar för batterier eller reservdelar i din region?
3. Samverkan: Vården har ett ansvar att se till att informationen om dig och dina behov förs över på ett bra sätt, så att du slipper börja om från noll när du träffar din nya audionom.

Varför är det här så viktigt?

När man blir vuxen förändras kraven. Du kanske ska börja plugga på universitetet, flytta till en ny stad eller söka ditt första jobb. I vuxenvården är stödet inte lika ”automatiskt” som i skolan.

• I vuxenvården förväntas du ta egna initiativ. Det är du som bokar tider och driver på för att få den hjälp du behöver.
• Fokus på arbetsliv och studier. Vuxenhabiliteringen ska hjälpa dig med strategier för att orka med en hel arbetsdag utan att drabbas av extrem trötthet.

Dina rättigheter

Alla unga med hörselnedsättning ska ha rätt till en strukturerad övergång. Det innebär bland annat:

• Att du får information i god tid innan du fyller 18.
• Att du får träffa personal från vuxenvården innan själva flytten sker.
• Att din individuella habiliteringsplan uppdateras så att den passar ditt vuxenliv (studier, jobb, boende).

UH:s tips: Vänta inte tills du fyller 18! Börja redan nu med att ställa frågorna på dina besök. Be din audionom förklara ditt audiogram för dig och öva på att berätta för dina lärare eller tränare vad du behöver för att höra bra. Ju mer du vet, desto mer ”Redo” är du!

Övergången från barn- till vuxenhörselvården (Redo-rapporten)

Är du nyfiken på hur en bra övergång till vuxenvården ska se ut? Eller vill du ha mer kött på benen inför ditt nästa möte med hörselvården? Rapporten ”Övergången från barn- till vuxenhörselvården” (Redo-rapporten) är ett perfekt verktyg för dig som vill ha koll på dina rättigheter och få tips på hur du blir redo för nästa steg.

Du kan enkelt beställa hem rapporten eller läsa den digitalt för att lära dig mer om hur övergången kan göras smidigare för alla unga hörselskadade. Klicka här för att beställa eller ladda ner rapporten.