Hjälpmedel

Vilka hjälpmedel finns det för personer med hörselskada?

Alla som har någon form av hörselskada, kanske inte behöver hjälpmedel men det finns en mängd olika hjälpmedel om man behöver det.

Olika hörapparter

Hörapparter

Hörapprater (Bakom-örat) är den vanligaste typen av hörapparat, och passar de flesta hörselnedsättningar. Det finns olika märken Phonak, Oticon, Widex, Resound

Cochleaimplantat (CI) och EAS

Cochleaimplantat (CI) och Elektroakustisk stimulering (EAS) är hörselimplantat för gravt hörselskadade och döva.

Läs mer om CI och EAS här

CROS-apparater

CROS-apparater är en möjlighet för ensidig dövhet.

Läs mer om CROS-apparater här

Slinga och Streamers

xxx

xxx

xxx

xxx

xxx

xxxx

Olika larm och signaler

Larm och signaler kan vara svårt och höra för den som är hörselskadad. Det finns varselsystem som kan göra vardagen lättare eller när faran är framme. 

Brandlarm

xxx

Ringklocka till dörren

xxx

Väckarklocka

xxx

Baby larm

xxx

Larmsystem som har alla dessa funktioner ovan är ex. Bellman Visit system

Cochleaimplantat

Cochleaimplantat, CI, är ett hjälpmedel för döva och personer som har en grav hörselskada. CI blir allt vanligare.

Vad är CI?

Cochleaimplantat, eller CI som vanligen är den förkortning som används, är ett hjälpmedel som blir allt vanligare för döva och personer med grav hörselskada. Ett CI är ett hörselimplantat som delvis måste opereras in. Den inopererade delen kopplas sedan ihop med en yttre del. Tillsammans är de två delarna ditt CI. CI:t ersätter helt eller delvis din egen hörsel, om du har någon kvar, med elektronisk hörsel. Det blir allt vanligare att läkarna försöker spara den hörseln som finns, framförallt bashörsel, och då kan du få ett CI kombinerat med en hörapparat.

Den yttre delen av CI:t är snarlik en hörapparat som man har bakom örat, det är en mottagare som tar emot ljud och en processor som tolkar ljudet. Kopplat till den är en sändare som fäst magnetiskt mot den inopererade delen. Den inre delen av CI:t består av en mottagare och elektroder. Mottagaren tar emot ljudet som processats på utsidan. Elektroderna går in i hörselsnäckan, via elektroderna skickas elektriska impulser som tolkningar av de ljud som tagits in, processats och skickats vidare från resten av CI:t.

Mer information finns hos Karolinska sjukhuset: om CI:ts olika delar och hur de funkar.

Varför CI?

CI är ett hjälpmedel för dig som har en grav hörselskada eller som är döv. Idag erbjuds i stort sett alla döva barn som föds att operera CI. Många vars hörsel försämras mycket under uppväxten kan också vara aktuella som kandidater för ett CI.

”Ett vardagligt sätt att få fingervisning om man kan vara kandidat för CI är att man inte klarar vardagskommunikation ens med den bäst inställda hörapparaten på.”

Frågor och svar från Karolinska

Att operera CI är inte helt oproblematiskt, än så länge innebär det i stort sett helt att den lilla hörsel du har kvar försvinner och att du utan ditt CI blir helt döv på det örat. Det som många beskriver som den viktiga avvägningen är att ta ställning till hur mycket den lilla hörsel som finns kvar faktiskt bidrar med. Det beslutet är någon som varje person själv måste ta ställning till.

Många som opererat CI vittnar om att deras hörsel drastiskt förbättrats. Från att knappt ha hört alls till att kunna delta i vardagen på mycket bättre villkor. Det kan vara allt från att inte ständigt vara beroende av tolk till att kunna lyssna på musik och prata i telefon. Ljudet beskrivs som annorlunda, mer mekaniskt och burkigt, men inte som något som stör.

”Mycket saker är lättare nu. Jag kan klara mig utan teckenspråkstolk, även om jag ibland föredrar att använda dem i alla fall. Men jag har samtidigt fått svårare att acceptera när jag inte hänger med i konversationer. Jag ställer väldigt höga krav på mig själv och när jag misslyckas så blir jag väldigt besviken på mig själv istället.”

– Annica, CI-användare

”Jag lyssnar på mer musik efter operationen än innan, och pratar mycket lättare med hörande kompisar. Jag hör ljud som jag inte hört med hörapparaten lättare, jag har också fått ett bättre uttal enligt mina föräldrar.”

– Amanda, CI-användare

CI för barn

Att operera CI på små barn som föds gravt hörselskadade eller döva handlar dels om att kunna höra, men också om att ge möjligheten till att utveckla talspråket. Ju tidigare en person får höra desto lättare har hen att lära sig tala vilket är ett argument som gör att många små barn får CI runt ett års ålder. Däremot finns föräldrar som aktivt väljer bort ett andra CI för sina barn, eftersom ett CI ensamt eller i kombination med en hörapparat kan ge tillräckligt bra förutsättningar för att utveckla sitt språk.

”Vi har sagt nej till att i dagsläget ge Henry ett andra CI, främst på grund av det faktum att han faktiskt hör ok med hörapparaten. Vi har svårt att motivera och rättfärdiga ett beslut som kommer att göra vår son helt döv utan hjälpmedel. Men skulle Henrys hörsel drastiskt försämras, om hans språkutveckling skulle stanna av eller om han själv börjar säga att han inte hör ordentligt skulle vi inte tveka i att besluta om ett andra CI.”

– Emma, mamma till H som är CI-användare

”Det fanns inte så mycket att förlora tänkte mina föräldrar, eftersom jag inte hörde någonting med vänster öra så kunde det bara bli bättre. Riskerna med operationen bedömdes ändå vara ganska små och mina föräldrar tänkte också att om jag sen inte vill ha CI så kan jag alltid ta av mig det. De tänkte också att det var viktigt och bråttom att jag skulle få en chans att lära mig höra och prata när jag var liten.”

– Amanda, CI-användare

Processen för att få ett CI

Om du tror att du är en kandidat för CI kan du ta upp frågan i kontakt med hörselvården. De skickar sedan en remiss till CI-teamet dit du får komma på utredning där tester görs för att bedöma hur och om CI kan vara till hjälp för dig. Baserat på hur den går inleds sedan processen till ett CI och du kallas då till en andra, djupare utredning. Under den får du göra fortsatta tester, du får också information om olika märken som är aktuella och möjlighet finns ofta att träffa en kurator för att diskutera dina förväntningar och tankar inför en operation.

När utredningarna är klara, om CI-teamet bedömer att du är en kandidat och om du själv vill så bokas tid för operation.

Dagen innan operation kallas du till inskrivning, du får träffa läkaren som ska operera dig samt narkosläkare. Bor du långt ifrån sover du kvar annars får du åka hem och komma tillbaka dagen efter för operation. Operationen tar några timmar och du vaknar därefter upp. Du åker vanligtvis hem dagen efter. Innan dess träffar du läkare för att stämma av hur det gått och du röntgas för att se så att implantatet sitter bra.

Läketiden är ungefär fyra veckor och under den här tiden har du inget CI, delar av den tiden kan du vara sjukskriven för att hämta dig efter operationen. Efter fyra veckor är det dags för påkoppling och du får börja använda ditt CI och ljudträna i vardagen. Påkopplingen sker gradvis under två veckor, du har återbesök med din ingenjör med några dagars mellanrum för att utvärdera och justera ljudnivån. Nivån sätts ofta lite lägre i början och justeras sedan upp allt eftersom du vänjer dig vid ljudet. Under den här perioden träffar vissa även kurator och logoped. Påkopplingsveckorna kan upplevas som tuffa, det är mycket nya och annorlunda ljud att processa och mycket hörselminne som ska återupplivas. Flera väljer att vara sjukskrivna under den tiden för att kunna fokusera på att ljudträna.

Påkopplingstiden avslutas med att du gör tester hos audionom, du har sen återbesök efter ca två månader, sex månader och ett år. Därefter är det inte lika ofta men kontakten med teamet fortsätter och du kan alltid kontakta dem om justeringar av inställningar behöver göras.

”Påkopplingen var roligt, jag kunde ju höra ljud igen. Men den var väldigt lång och påfrestande så jag var trött när jag kom hem på eftermiddagen. Ljuden var jobbiga i början. Det var svårt att förstå och bara störande tyckte jag. Samtidigt var jag spänd på hur resultatet efter all träning skulle se ut så jag behöll CI:t på mig fast att jag kunde få huvudvärk i början.”

– Annica, CI-användare

Teckenspråk för CI-användare

Unga Hörselskadade tycker att rätten till flerspråkighet för personer med hörselskada är oerhört viktig. Hörsel är inget konstant, särskilt inte om du redan har en hörselskada. Risken att din hörsel försämras är mycket stor. Därför tycker vi att fler barn och unga med hörselskada borde få möjlighet att lära sig teckenspråk, även de som med CI hör väldigt bra. CI:t är för många ett jättebra hjälpmedel men det finns situationer där det inte fungerar optimalt. Att lära sig teckenspråk är ett sätt att ge ytterligare ett verktyg för en fullgod kommunikation i fler lägen.

”Lyckades inte operationen så hade jag ändå teckenspråket, och min hörsel kunde inte bli sämre.”

– Emma, CI-användare

Att välja bort CI

Att operera CI blir allt vanligare, samtidigt finns det de som aktivt väljer bort att operera CI av olika skäl. Det kan vara så att du tycker att risken inte är värt det, att du vill vänta på att tekniken blir bättre eller att du anser att du inte behöver höra utan att teckenspråket är mer än tillräckligt för din kommunikation. Det viktigaste är att valet att operera eller inte operera CI är ditt eget.

”Det är oklart hur mycket CI kan hjälpa mig att uppfatta tal i miljöer med bakgrundsljud. Därför ser jag inget stort behov eller mening med att operera mig nu. Tekniken går framåt och jag kan vänta något år med hopp att det kommer bättre teknik. Tyvärr så går inte CI-tekniken framåt lika fort som hörapparattekniken. Jag tycker att det är väldigt oansvarigt att bara operera en person och ge denne CI, men att personen inte kan byta ut processorn i takt med att tekniken går framåt och får klara sig upp till 10 år med samma processor, eller tills processorn går sönder.

Samtidigt vet jag att de hörapparater jag har idag är bland de starkaste som finns i marknaden. Skulle min hörsel försämras ytterligare så finns det idag inga hörapparater som kan ge den ljudförstärkningen jag behöver. Då blir det aktuellt att operera CI så fort min hörsel försämras ytterligare.”

– Behnam

Hörapparater

Hörapparaten gör att vi hör bättre, men ger oss inte hörseln tillbaka. Till exempel förstärker den alla ljud – även skrapet från stolar och slamret från bestick mot porslin. Det finns flera typer av tekniska hjälpmedel som underlättar för oss i vardagen. Det kan vara hörselslinga, FM-system, mikrofoner av olika slag, vibrator till dörrklocka och telefon eller en väckarklocka som vibrerar. Vi i Unga Hörselskadade tycker det är viktigt att alla barn som har en hörselskada också lär sig teckenspråk. Genom att vara tvåspråkig och ha tillgång till både svenska och teckenspråk ökar chanserna till delaktighet i vardagens alla situationer.

Hörapparater
Många av oss som har en hörselskada använder hörapparat. Det finns hörande som tror att hörapparaten fungerar som ett par glasögon och att vi inte märker av vår hörselskada när vi har på den. Hörapparaten gör att vi hör bättre, men ger oss inte hörseln tillbaka. Till exempel förstärker den alla ljud – även skrapet från stolar och slamret från bestick mot porslin. Att hela tiden koncentrera sig på att höra gör att många av oss som har en hörselskada är trötta och har huvudvärk. Om du som är hörande tänker på att bara prata vänd mot oss (så att vi kan läsa på läpparna) och att inte prata för fort (så att vi hinner uppfatta orden) är det mycket lättare för oss att faktisk kunna lyssna, och inte bara koncentrera oss på att höra.

Olika sorters hörapparater
Hörapparaten är personlig och för att den ska passa just dig gör audionomen ett avtryck av ditt öra. Insatsen eller ”proppen” som du har i örat kan se ut och kännas på olika sätt: det finns hårda och mjuka proppar och vissa kan du smycka med små pärlor. De minsta hörapparaterna kallas ”allt i örat” och de sitter helt inne i hörselgången. En annan variant kallas ”bakom örat” och där sitter apparaten bakom örat och fortsätter ner till och in i hörselgången. Du skaffar hörapparaten på hörcentralen i det landsting där du bor. Vid utprovningen är audionomen skyldig att lyssna till de behov du har. Är du inte nöjd med den hörapparat som du får måste du säga ifrån. Det är viktigt att du får det du behöver.

Så länge du går i skolan betalar du ingenting för hörapparaterna. När du slutar gymnasiet så är det olika i olika landsting. I vissa landsting måste du själv betala en del av kostnaden för din hörapparat. Kolla därför upp med ditt landsting vad som gäller för dig. De olika företag som säljer hörapparater har mycket information på sina hemsidor om sina produkter. Ett tips är att du skaffar dig kunskap om vilket utbud som finns både vad gäller apparater, proppar och möjligheter till att kombinera hörapparaten med olika hjälpmedel innan du provar ut dem.

Hörselvården hjälper dig med stöd och information

Hörselvården hjälper dig med stöd och tekniska hjälpmedel. Den finns inom landstingen, på hörcentraler eller sjukhus och erbjuder dig habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Hörselvården består av flera delar (medicinsk, teknisk, specialpedagogisk och pskosocial) som samverkar men är ibland fristående. Där kan du, tillsammans med din familj, diskutera inte bara din hörsel utan också metoder för kommunikation och olika utbildningsalternativ. Det är också hos hörselvården som du får din hörsel mätt och provar ut hjälpmedel. Här kan du även få hjälp med att informera exempelvis personal på din skola om hur de kan göra hörselmiljön så bra som möjligt för dig. Kom ihåg att det är du som är expert på hur det är att leva med din hörselskada! Våga ställa krav och berätta hur du vill ha det. Det är hörselvården som ska anpassa sig efter dig och inte tvärtom.