Vad vi tycker

Vi tror att unga med hörselskadas erfarenheter och kunskap är viktig att ta vara på i frågor som handlar om oss. Därför arbetar vi med påverkansarbete och intressepolitik för att tillvarata unga med hörselskadas rättigheter och påverka för ett bättre samhälle för alla. Lite längre ner på denna sida hittar du vårt politiska program.

En tjej på en tågstation med en mobil i handen.

Skrivelser, remissvar och yttranden

Vi yttrar oss ibland över förslag från regering, departement eller myndigheter. Dessa yttranden har vi samlat på en sida. Klicka på rubriken för att hitta dessa.

Bild på UH-medlemmar som diskuterar med varandra på påverkanstorg

Så styrs Unga Hörselskadade

Unga Hörselskadade är en organisation för och av våra medlemmar. Det innebär att det är våra medlemmar som har beslutat om vad vi ska tycka i olika frågor. Vill du veta mer om hur Unga Hörselskadade styrs kan du läsa mer här.

Bild på en UH-medlem med teckenspråkstolkar.

Nyheter om påverkansarbete

Vill du veta mer om hur vi arbetar med intressepolitik och påverkansarbete kan du göra det i de nyheter som vi publicerar om vårt arbete med intressepolitik.

Unga Hörselskadades politiska program

Inledning

Detta är Unga Hörselskadades politiska program. I detta dokument har vi samlat erfarenheter och kunskaper hos personer med hörselskada. Våra politiska ställningstaganden grundar sig på en tro att unga med hörselskada kan och bör vara fria att välja och forma den framtid de själva vill ha. Utan att hindras av samhällets okunskap eller otillgänglighet.

Programmet riktar sig till dig som ska arbeta med vårt politiska påverkansarbete och vill ha stöd i hur du kan resonera kring politiska frågor eller veta hur Unga Hörselskadade ställer sig till en viss fråga. Programmet kan också läsas av dig som är nyfiken på vad Unga Hörselskadade tycker om olika samhällsområden.

Tillgänglighet är frihet. Det innebär att ett jämlikt samhälle aldrig kan acceptera att människor med funktionsnedsättningar exkluderas på grund av att sammanhang är otillgängliga. Det kan handla om en biovisning utan text eller en myndighet eller företag som inte går att kontakta på annat sätt än genom att ringa ett telefonsamtal. Vi tror på att samhället har ett väldigt stort ansvar för att jämna ut dessa skillnader mellan människors förutsättningar genom att skapa förutsättningar och ställa krav.

Vi tror också på att okunskap i sig skapar otillgänglighet. Allt handlar inte om tillgång till hjälpmedel, lagar eller regler. Kunskapen hur man undanröjer hinder och agerar för att inte skapa nya hinder är också en viktig förutsättning för att alla ska kunna vara en del av samhället på sina villkor. Vi tror på att människor inte medvetet vill stänga människor ute. Genom kunskap om villkoren för unga med hörselskada kan vi förändra samhället. Eftersom kunskap är makt är också okunskap makt.

Unga Hörselskadades vision är:

ett tillgängligt samhälle där barn och ungdomar med hörselskada är delaktiga, självständiga och utvecklas på lika villkor.

För att uppnå denna vision krävs ett samhälle som ser, bekräftar och motverkar att vi alla har olika förutsättningar. För Unga Hörselskadade är det därför också viktigt att vårt politiska program vilar på en bred rättighetssyn. Där vi ser och erkänner det faktum att personer behandlas olika av andra skäl, såsom könsidentitet, sexualitet, kön, ålder, etnicitet, kulturell tillhörighet och religion. Vi ser att ett arbete för alla unga med hörselskadas rättigheter också är att arbeta för att alla ska kunna ta del av sina rättigheter.

Programmet är indelat i fyra huvuddelar. Dessa delar har vi sammanfattat som Självständighet, Möjligheten att forma sin egen framtid, Ett öppet och tillgängligt samhälle och Ett samhälle fritt från funkofobi.

Självständighet

Barn och unga med hörselskada ska kunna leva självständiga liv. Att leva självständigt betyder för oss möjligheten att själv påverka sin livssituation, ha det arbetsliv och den fritid som en önskar. Utan att hindras av att samhället är otillgängligt.

Arbetsmarknad

Många unga med hörselskada möter idag utmaningar när de ska ut på arbetsmarknaden. Ett tydligt exempel är när nyexaminerade studenter från universitet eller högskola ska ut i arbetslivet och behöver hjälpmedel i arbetet. Idag krävs det en lång handläggningstid som börjar först när studenter fått sitt arbete. Detta utgör ett stort hinder eftersom processen att få hjälpmedel till arbete ibland kan ta lång tid, vilket kan hindra att man får en anställning eller leda till att man förlorar denna.

Ansvaret för arbetshjälpmedel är uppdelat mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det delade ansvaret gör att det är svårt för en person med hörselskada att förstå till vem man ska vända sig för att få det stöd man behöver i sitt arbete. Det delade ansvaret innebär också att praxis kan bli olika mellan de olika myndigheterna. Vilket ytterligare gör det komplicerat att förstå systemet.

Unga Hörselskadade kräver att:

  • Systemet för arbetshjälpmedel reformeras så att en myndighet får det samlade ansvaret för hjälpmedel.
  • Handläggningen behöver vara snabbare.
  • Möjligheten att få hjälpmedel redan när man är arbetssökande för att snabbt kunna komma i arbete ska införas.
  • Ansökan om arbetshjälpmedel inte ska avslås enbart för att de kan användas på fritiden.
  • Det ska finnas en fungerande tolktjänst för arbetslivstolkning som är finansierad av staten.
  • Alla hinder för inkludering på arbetsmarknaden och alla fördomar om hörselskadades arbetskapacitet motverkas.

Hjälpmedel

Tillgång till bra hjälpmedel är en nyckel för att unga med hörselskada kunna leva ett självständigt liv. Idag är ansvaret för hjälpmedel uppdelat mellan flera olika instanser beroende på i vilken situation hjälpmedlet ska användas. För hjälpmedel till vardagen eller skolan är det regionen som har ansvariet. I arbetet har Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan ansvaret. Detta riskerar att leda till att personer faller mellan stolarna och att ingen tar ansvar för att de ska få de hjälpmedel de behöver.

Vad som kan vara ett hjälpmedel måste också breddas. Idag har teknikutvecklingen möjliggjort hjälpmedel som bara för några år sedan var omöjliga att tänka sig. Även i framtiden kommer teknikutvecklingen underlätta för unga med hörselskada att vara delaktiga i sin vardag. Det är viktigt att en bredare syn på hjälpmedel används och att möjligheten att få sådana hjälpmedel förskrivna ökas.

Unga Hörselskadade vill att:

  • Hjälpmedel du kan få inte ska variera beroende på vilken region du bor i.
  • Hjälpmedel ska kunna följa med vid flytt på grund av arbete eller studier utomlands.
  • Hjälpmedel ska kunna förskrivas för alla områden där en person behöver stöd. Så väl i vardag, som i studier, på arbetet eller på fritiden.
  • Hjälpmedel ska utgå från standarder vid anslutning och kunna användas tillsammans med andra system för att skapa tillgänglighet.

Hörselvård och habilitering

För många barn och unga med hörselskada är mötet med hörselvården avgörande för hur man ser på sin hörselskada. Vården har ett stort ansvar för att stödja barn och unga med hörselskada under deras uppväxt och övergång till vuxenlivet.

Unga Hörselskadade kräver att:

  • Hörselvården ska vara sammanhållen och lika över hela landet.
  • En särskild vårdstrategi bör finnas för unga i åldrarna 18–27 år som inte längre räknas som barn men fortfarande inte har blivit etablerade på arbetsmarknaden.
  • Övergången från hörselvården för barn till den för vuxna bör samordnas bättre och ske på ett tydligt och inkluderande sätt.
  • Privata aktörer som bedriver hörselvård åt regionerna tydligt ska informera om regionens sortiment.
  • Hörselvård i regionernas regi inte bör bedrivas av företag som ägs av hörapparatsindustrin.

Fritid

Alla barn och unga har rätt till en aktiv fritid. Barn och unga med hörselskada avstår oftare än personer utan hörselskada från att delta i föreningsliv eller andra organiserade fritidsaktiviteter, av rädsla för att de inte ska kunna vara med på grund av sin hörselskada. Det allmänna har en viktig roll för att motarbeta detta. Detta kan de göra genom att se till att personer med hörselskada får de hjälpmedel de behöver för att kunna ha en aktiv fritid. Föreningar, organisationer, och företag som vill göra tillgänglig verksamhet ska kunna få bidrag för detta.

Unga Hörselskadade kräver att:

  • Regionerna ska tillhandahålla hjälpmedel som kan användas vid fritidsaktiviteter.
  • Kommunerna eller staten ska tillhandahålla bidrag till föreningar, idrottsorganisationer och andra för att göra sin verksamhet tillgänglig för personer med hörselskada.

Rätten till teckenspråk

Att som hörselskadad få tillgång till att lära sig svenskt teckenspråk är viktigt för att ge en person möjlighet att själv välja hur de vill kommunicera i olika situationer. Eftersom svenskt teckenspråk är ett visuellt språk ger det frihet att kunna kommunicera med sin omgivning obehindrat även för hörselskadade.

Idag har föräldrar rätt till att lära sig teckenspråk inom ramen för TUFF, teckenspråksutbildning för föräldrar. Samtidigt finns det för hörselskadade, som inte går i specialskola för döva och hörselskadade utan integrerat i den kommunala skolan, inte någon garanti för att man, om man vill, har möjlighet att få lära sig teckenspråk. Unga Hörselskadade menar att det här är oacceptabelt. Även elever i grundskolan ska få möjlighet till att lära sig teckenspråk. Att vara tvåspråkig är att ha makt över sin egen situation oberoende av tekniken.

Unga hörselskadade kräver att:

  • Alla personer med hörselskada ska ha möjlighet att lära sig teckenspråk.
  • Samhället arbetar för att teckenspråkets ställning stärks.

Rätten till tolk

Tillgången till tolkar kan för en del personer med hörselskada vara avgörande för att kunna ta del av arbete, fritid eller utbildning. Idag finns många olika system för tolkning på dessa områden och man har skapat ett system där vissa riskerar att inte få tolk på grund av glapp i systemet, eller brist på kunskap om vart man bör vända sig. Samtidigt finns stora utmaningar med brist på tolkar.

Unga Hörselskadade kräver att:

  • Det ska finnas en sammanhållen tolktjänst som är användarvänlig och lättbegriplig för personer med hörselskada att använda och boka tolk genom.
  • Att det ska finnas tydlig information för arrangörer hur man gör för att boka tolk till event.
  • Staten tar ett sammanhållet ansvar för att det ska finnas tillgång till utbildade teckenspråks-, TSS- och skrivtolkar i hela Sverige.

Demokrati och delaktighet

Personer med hörselskada ska på samma sätt som alla andra medborgare kunna utnyttja sina medborgerliga rättigheter och kunna vara med och påverka sin vardag genom att delta i det demokratiska samtalet. Samtidigt sätter också här otillgängligheten stora hinder för hörselskadade att kunna vara med i det politiska samtalet på samma villkor som personer utan hörselskada.

Unga Hörselskadade kräver att:

  • Kommunfullmäktige, riksdagen och andra beslutande församlingar ska texta alla sina sändningar.
  • De lokaler som används för politiska möten ska vara tillgängliga för hörselskadade och utrustade med hörslinga.
  • Unga ska ha inflytande över politiska beslut som rör dem på alla nivåer. Såväl sådana som fattas av politiker lokalt, regionalt och nationellt som sådana som fattas på myndighetsnivå.

Möjligheten att forma sin egen framtid

Varje person med hörselskada ska själv få möjlighet att välja och forma sin egen framtid utifrån sin egen vilja och förutsättningar. För att detta ska kunna uppnås behöver samhället erbjuda utbildning som fungerar för alla personer med hörselskada, oavsett i vilket stadie av livet de befinner sig. Alla barn och unga i Sverige har rätt till en likvärdig utbildning. Utbildningen ska vara av hög kvalitet oavsett var en bor och vilka sociala och ekonomiska hemförhållanden eleven har.

Förskola

Alla barn har rätt till en bra start i livet. För barn och unga är förskolan den första kontakten med utbildning. Eftersom förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är den plats där språkutvecklingen påbörjas är det viktigt att hjälpmedel används, att ljudmiljö prioriteras och undervisningen görs tillgänglig. För de barn som är i behov av teckenspråk kan tillgången till en teckenspråkig miljö i förskolan vara avgörande för att kunna få en god språkutveckling.

Unga Hörselskadade kräver att:

  • Barn med hörselskada ska ha tillgång till teckenspråk och hjälpmedel på förskolan.
  • Alla barn med hörselskada som är i behov av det ska ha möjlighet att gå i teckenspråkig förskola.
  • Kommunerna ska erbjuda barn med hörselskada skolskjuts om det behövs för att barnet ska kunna ta sig till en förskola som är mer tillgänglig.
  • Alla personer som arbetar inom förskolan ska ha kunskap om ljudmiljö och akustik.

Grundskola och gymnasium

När barn med hörselskada ska börja i grundskolan underskattar skolhuvudmän ofta elevens behov. Många kommuner vill vänta och se hur barnet anpassar sig till sin nya miljö. Det är ett ställningstagande som kan få följder på barnens skolresultat och sociala utveckling.

Under de första åren i skolan tar läs- och skrivutvecklingen fart. Därför går det inte att vänta med stöd och anpassning. Barn och unga med hörselskada behöver ofta anstränga sig mer för att hänga med i vad som sägs i skolan och riskerar att komma hem trötta med huvudvärk och tinnitus. När all energi läggs på att hänga med i undervisningen finns det ingen ork kvar att hänga med på rasterna och delta på fritidsaktiviteter efter skoltid vilket påverkar den sociala utvecklingen.

Alla barn och unga med hörselskada ska kunna höra sina lärare och klasskamrater samt delta i gruppdiskussioner. Vi förespråkar därför alltid flermikrofonsystem som ger bäst förutsättning för delaktighet i undervisningens alla delar.

Allt för ofta händer det att de slingsystem som finns inte fungerar eller helt sonika inte används. Det är oacceptabelt att lägga ansvaret för att hjälpmedlen fungerar och används på eleven, skolan och ansvariga vuxna måste ta ansvar för att eleven får ta del av undervisningen i skolan.

Alla har rätt att söka till fristående gymnasieskolor i eller utanför hemkommunen. Ekonomi ska aldrig vara en faktor för att en elev med funktionsnedsättning inte antas till en utbildning. Det förekommer att friskolor ett bättre alternativ eftersom den kan ha en särskild inriktning, mindre klasser eller bättre lokaler. Om en elev har särskilda behov kan skolan ansöka om tilläggsbelopp från hemkommunen, om beloppet inte blir beviljat kan den fristående skolan idag neka att ta emot eleven. En skola som har antagit en elev ska aldrig ha rätt att neka platsen på grund av ekonomiska skäl.

Unga Hörselskadade kräver att:

  • Tjänstemän och politiker som tar beslut om anpassning och stöd har rätt kompetens.
  • Alla elever med en hörselskada får rätt förutsättningar för att nå sin fulla potential.
  • Alla skolhuvudmän ska se till att skolhälsovården har den kompetens och de resurser som behövs för att kunna fullgöra sitt uppdrag.
  • Flermikrofonssystem prioriteras för ökad delaktighet i undervisningen.
  • Skolpersonal har ett uttalat ansvar för att säkerställa att barns hjälpmedel används på rätt sätt i utbildningen.
  • Inga friskolor ska kunna neka att ta emot en elev på grund av att hen är i behov av hjälpmedel eller anpassning av lokaler.

Vuxenutbildning, Yrkeshögskola och Folkhögskola

Samma rättigheter måste gälla på folkhögskolor och inom vuxenutbildningen, oavsett om en elev läser allmänna kurser eller yrkesinriktade kurser. Folkhögskolan är den vuxenutbildning som har flest elever med någon form av funktionsnedsättning och därför är det viktigt att folkhögskolorna inte brister i sin tillgänglighet. Många elever som går på folkhögskola bor på internat och mycket av den lediga tiden spenderas där eller i skolans övriga lokaler. För att alla ska uppnå full delaktighet under sin utbildning på folkhögskola måste alla lokaler vara anpassade och tillgängliga.

Unga Hörselskadade kräver att:

  • Alla lokaler där utbildning för vuxna bedrivs är tillgängliga och anpassade efter elevens behov.
  • Internaten där eleven bor är tillgänglig och anpassad efter behov.
  • Att elever som har behov av tolk ska ha möjlighet att få det till vuxenutbildningen.

Högre utbildning

Andelen personer med hörselskada som studerar vidare på universitet eller högskola är relativt låg. En anledning kan vara att elever har gått flera år i grundskola och gymnasiet med bristande ljudmiljö och hörseltillgänglighet och att resultatet av det är skoltrötta elever med lågt förtroende för utbildningssystemet. Otillgänglig utbildning kan också ha negativa effekter på elevers måluppfyllelse vilket gör det svårare för unga med hörselskada att komma in på högre utbildningar.

Alla universitet och högskolor är skyldiga att tillhandahålla en samordnare för studenter som ger information om vilka rättigheter en har.

Många universitet och högskolor brister dock i sitt tillgänglighetsarbete och det kan vara svårt att få rätt till hörslinga, mikrofon eller tolkning. Alla universitetslärare ska ha kunskap om funktionsnedsättningar och det borde ingå även i den högskolepedagogiska utbildningen.

Unga Hörselskadade kräver att:

  • Fler personer med hörselskada uppmuntras och får rätt förutsättningar till att studera vidare på högskola eller universitet.
  • Alla universitet och högskolor aktivt arbetar för alla studenters lika rättigheter.
  • Universiteten och högskolorna ansvarar för att tillgängliggöra undervisningen och lokalerna.
  • Alla lärare som undervisar på högskolan ska ha utbildning i hur man gör undervisning tillgänglig för studenter med funktionsnedsättning.
  • Universiteten ansvarar för att alla studenter ska ha möjlighet att studera utomlands.

Ett öppet och tillgängligt samhälle

Ett samhälle där personer med hörselskada kan vara delaktiga behöver också i sig självt vara tillgängligt. Vi tror på att ”göra rätt från början” skapar ett tillgängligt samhälle. Att krisinformation finns tillgänglig även för hörselskadade och att textning av kultur och media är normen.

Krisberedskap

Vi måste bli informerade vid krissituationer. I dag kan vi få VMA, viktigt meddelanden till allmänheten, via SMS om något allvarligt händer i vårt närområde. Det är bra och något vi kämpat för under en längre tid. Vi märker dock att SMS-tjänsten inte fungerar optimalt då SMS:et dröjer eller inte kommer alls. Tjänsten behöver därför utvecklas för att bli mer pålitlig.

Att kunna ringa 112 i en nödsituation är inget som den som inte hör bra nog för att prata i telefon kan göra. Det finns en tjänst för att skicka SMS till 112, men den tjänsten kräver idag att du på förhand har registrerat din telefon. Kravet på registrering bör tas bort.

Vid större olyckor, katastrofer och attentat så avbryter Public Service sina ordinarie sändningar för att berätta vad som hänt. När en sådan situation uppstår måste all information från start tolkas till svenskt teckenspråk och direkttextas. Det är inte acceptabelt att vi hamnar i skuggan när information, som kan vara livsavgörande, inte når oss. Det är inte hållbart att vi ska vara beroende av att familj, vänner, grannar eller att någon annan ska informera oss om en pågående situation. Här behöver Public Service se över sina rutiner och göra ändringar.

Unga Hörselskadade kräver att:

  • All krisinformation ska tolkas till svenskt teckenspråk och direkttextas.
  • Registreringskravet för SMS-112 tas bort.

Byggnader och stadsbyggnad

Offentliga lokaler saknar alltför ofta de egenskapskrav som berör tillgänglighet. Det står i strid mot det som står i plan- och bygglagen om tillgänglighet och användbarhet. Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering och problematiskt. För att råda bot på problematiken behöver berörda tillsynsmyndigheter ta sitt ansvar och utfärda sanktioner när regelverken inte efterföljs.

Tillgängligheten i bostäder och boendemiljöer behöver förbättras avsevärt. Tillgänglighetskrav ska omfatta alla bostäder, oavsett storlek eller antal våningar. Alla ska ha möjlighet att bo och ha ett boende som är anpassad efter ens behov men även kunna hälsa på hos vänner och familj som bor på andra platser. Reglerna i plan- och bygglagen har tydliga skäl och ingen ska stängas ute på grund av bristande tillgänglighet. Nya bostäder måste alltid byggas tillgängliga och bostadsbristen är inget acceptabelt argument för att skippa t.ex. regler för buller.

Även skollokaler måste vara tillgänglighetsanpassade. I dag saknar en stor del av skolorna i Sverige tillgängliga lokaler för alla som vistas där. Barn och unga med hörselskada vittnar om lokaler som saknar hörslinga eller att hörslingan inte fungerar. Det försvårar skolgången avsevärt när elever behöver anstränga sig för att höra i stället för att lyssna. Många skolor brister även i sin ljudmiljö och akustik. Vi tycker att alla skolor ska vara hörseltillgängliga och tillgängliga överlag.

Unga Hörselskadade kräver att:

  • Plan- och bygglagen efterföljs utan undantag så att alla nya offentliga lokaler är tillgänglighetsanpassade.
  • Alla nya bostäder som byggs ska tillgänglighetsanpassas.
  • Alla skolor i Sverige ska vara tillgänglighetsanpassade.

Textning

Många barn och unga med hörselskada är i behov av textning. För att tillgodose våra behov behöver alla tv-kanaler texta sina program. Även sådana sändningar som idag sker på internet behöver vara textade. För att åstadkomma detta behöver också tekniken utvecklas. För att nå detta mål ser vi att automatisk textning kan användas, i vissa sammanhang. Det bör kunna användas som alternativ när möjligheten till en vanlig textning inte finns.

Vi vill se en starkare lagstiftning som gör att alla program, nyheter och barnprogram är textade. Textade program ska inte vara en särlösning utan vara integrerat från start. Unga Hörselskadade vill se att tillgänglighetsanpassning blir ett kriterium för att få sändningstillstånd och det ska inte gå att söka dispens från dessa krav.

Unga Hörselskadade kräver att:

  • Alla program på tv (broadcast) och nätet ska vara textade.

Kultur

Vi vill kunna ta del av kulturlivet på lika villkor. Att få ta del av kultur ska gälla alla, oavsett förutsättningar. Även om vi i dag ser att fler teatrar, museer och utställningar tänker på hörseltillgängligheten är det fortfarande undantag snarare än regel. I stort är det för lite kultur som är anpassad för personer med hörselskada eller döva. Andelen biofilmer som är textade har ökat och det ser vi som positivt, men det finns fortfarande ett glapp. Barnfilmer på bio som är dubbade till talad svenska saknar fortfarande undertext och det behöver åtgärdas snarast.

Det behövs satsas mer resurser på att tillhandahålla och utveckla kultur för och med unga med hörselskada. Vi har en egen kulturell identitet som vi behöver få utveckla. Staten bör sträva efter att mer kultur görs på svenskt teckenspråk och i större utsträckning teckenspråkstolka föreställningar, utställningar och annan kultur.

Unga Hörselskadade kräver att:

  • All kultur som är statsfinansierad ska ha visningar som tolkas till svenskt teckenspråk samt textas.
  • Alla biofilmer, även barnfilmer på dubbade på svenska, ska textas.
  • Hörslinga ska finnas i alla teatrar och på arenor.
  • Staten främjar unga döva och unga med hörselskadades kulturella identitet i kulturlivet.

Ett samhälle fritt från funkofobi

Vi vet att diskrimineringen i många fall bottnar i något större. Funkofobin är väl utbredd i vårt samhälle och tar sig uttryck i fördomar, särbehandling och utestängande. Det är mycket allvarligt och måste försvinna. Vi tror att hela samhället behöver arbeta för att motverka funkofobin och att det, särskilt på statlig nivå, mer strukturellt och effektivt arbetas för att konventionen för personer med funktionsnedsättning efterföljs. För att nå samhälle där alla barn och unga med hörselskada är fria att förverkliga sig själva på sina villkor behöver vi skapa ett samhälle utan funkofobi.

Diskriminering

Många barn och unga med hörselskada utsätts för diskriminering varje dag. Det kan vara överallt i vardagen, såväl i skolan som på arbetet, på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden eller i sin lokala förening. Det är aldrig moraliskt eller ekonomiskt försvarbart att diskriminera barn och unga med hörselskada. Det är en stor förlust för hela samhället när en människa inte får ge och ta på samma villkor. Här behöver hela samhället arbeta med en attitydförändring.

Unga Hörselskadade kräver:

  • Att diskriminering motverkas i hela samhället, på alla nivåer.
  • Att inga företag är undantagna från diskrimineringslagens bestämmelser om bristande tillgänglighet.

Statistik

Vi behöver veta mer om barn och unga med hörselskada. För att få en bättre bild av hur barn och unga med hörselskada lever och hur deras situation ser ut vill vi att det samlas in mer ändamålsenlig information. Med information och statistik blir det möjligt att genomföra bättre anpassade riktlinjer som är till fördel för vår delaktighet. Vi vill att statistiken som samlas in ska vara tillgänglig och innehålla allt från hur elever klarar sig i skolan, fortsätter till högre studier, hur många som har hörapparater, med mera. Anledningen är att vi vill ha möjlighet att se till att alla barn och unga med hörselskada får bra förutsättningar.

Unga Hörselskadade kräver att:

  • Det förs relevant statistik kring personer med hörselskada och dövhet i Sverige.

Rättssäkerhet

Beslut om olika former av stödinsatser ska inte kunna ändras i efterhand. Barn och unga med hörselskada ska kunna känna trygghet och säkerhet när de får beslut om olika insatser. Det finns en princip om “gynnande besluts negativa rättskraft” som innebär att beslut om insatser inte ska ändras eller återkallas. Men många kommuner arbetar för att göra undantag eller helt kringgå principen.

När en person med hörselskada till exempel får beslut om teckenspråksundervisning, särskilt boende eller ledsagning ska det aldrig gå att lägga in en tidsbegränsning eller ett återkallelseförbehåll.

Individers mänskliga rättigheter måste alltid väga tyngre än kommuners ekonomiska argument. Vi anser att ett beslut som fattats alltid måste gälla, utan undantag.

Unga Hörselskadade kräver att:

  • Samtliga kommuner följer principen och aldrig ändrar eller återkallar ett beslut som är till fördel för barn och unga med hörselskada.

Nyanlända med hörselskada

För personer med hörselskada som söker asyl i Sverige kan det uppstå flera utmaningar. Det kan finnas fördomar mot personer med hörselskada såväl från samhället som hos den som kommer till Sverige. Att ha en hörselskada kan vara förknippat med skuld och skam och därigenom leda till att man inte söker vård för detta. Även om hörselskador är en av de absolut vanligaste krigsskadorna.

För den som kommer till Sverige utan språk är det viktigt att man får möjlighet att lära sig svenskt teckenspråk för att kunna framföra sina asylskäl i processen.

Unga Hörselskadade kräver:

  • Att personer som söker asyl i Sverige och har behov av det ska få möjlighet att lära sig teckenspråk för att kunna framföra sina asylskäl.
  • Att asylsökande ska erbjudas en hörselscreening inom ramen för asylansökan för att kunna upptäcka hörselskador.
  • Att asylsökande ska få information om att funktionsnedsättningar inte är en nackdel för deras asylskäl i Sverige.