Sommar i P1 åter utan text

aug 3, 2020

Carl Ahlberg (UH) interjuvade SR den 23 Juni 2020
Text: Carl Ahlberg och Nønne Schjærff Engelbrecht

”VI FOKUSERAR PÅ LJUDET”, SÄGER SVERIGES RADIO

Den absoluta höjdpunkten i svensk radio sedan många år är utan tvekan sommar i P1 (…) Att få ta del av sommarvärdarnas berättelser är någonting utöver den vanliga radioupplevelsen, dessvärre förutsätter Sveriges Radio att alla som vill ta del av programmet kan höra.

Så började Unga Hörselskadade (UH) en debattartikel i Aftonbladet förra året. UH krävde i debattartikeln att samtliga Sommarprogram skulle skrivas ner (transkriberas) för att alla skulle kunna ta del av de populära programmen. Och med det började en het debatt med Sveriges Radio (SR).

Elle-Kari Höjeberg, Kanalansvarig på P2 – Sveriges Radio P2.
foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Svergies Radio svarade då i en replik att de inte hade möjlighet att publicera manusen. Deras förklaring till detta var att det inte ingick i avtalen med sommarvärdarna. Eftersom sommarvärdarna äger sina manus skulle SR bryta mot upphovsrätten om de publicerade programmen i textform, menade SR.

Ett år har gått och det är återigen dags för Sommar i P1. Hur ser då avtalen för 2020 ut? Har Sveriges Radio sett till att skriva in att sommarpraten får publiceras i textform? Det korta svaret är nej.

– Vi har inte gjort några förändringar, jämfört med förra året. Det är fortfarande sommarvärdarna som äger manus och upphovsrätt. Vi har inte sett att vi har möjlighet att transkribera eller publicera manus på vår webb, säger Elle-Kari Höjeberg, utbudsansvarig för tillgänglighetsfrågor, till UH.

Men det är inte ovilja från sommarvärdarna som gör att programmen inte publiceras i text. Redan i fjol startades en Facebookgrupp där ideella engagerade sig – utan hjälp från SR – skrev ner deras tal i text (transkriberade) och översatte programmen till teckenspråk. Inga sommarvärdar har motsatt sig detta. Charlotta Sjölander, initiativtagaren till Facebookgruppen, säger däremot i AURIS (HRF:s medlemstidning) att alla sommarvärdar har varit odelat positiva och att flera har känt sig hedrade över att programmen översatts.

Också i år har ideella krafter tagit saken i egna händer. På bara ett par dagar bokades alla Sommarprat in för transkribering och översättning. Cirka 50 personer har jobbat med detta, under sommaren, helt gratis. Ett jobb Sveriges Radio borde ha gjort.

Varför vägrar SR att transkribera?

Enligt Elle-Kari Höjeberg så är Sveriges Radios uppdrag att, – Erbjuda en ljudtjänst, inte en utvecklad texttjänst. Det har med vad vi anser att vi har i uppdrag att göra.

Men finns det egentligen något i SR:s uppdrag som hindrar dem i att också erbjuda ”en utvecklad texttjänst”, Som Elle-Kari Höjeberg uttrycker det? Vi på UH tycker inte det.

Sveriges Radios uppdrag utgår från ett sändningstillstånd som fastslås av regeringen. I sändningstillståndet står det bland annat att

”SR ska beakta behoven hos personer med funktionsnedsättning. Ambitionsnivån när det gäller möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att tillgodogöra sig SR:s utbud ska höjas och tillgängligheten förbättras. Det långsiktiga målet är att hela utbudet görs tillgängligt för alla medborgare”.

För att alla med hörselskada fullt ut ska kunna ta del av Sommarprogrammen behöver de textas, en ”utvecklad texttjänst” går därför helt i linje med SR:s uppdrag. Och det är UH inte ensamma om att tycka.

Myndigheten för Press, Radio och Tv (MPRT) ser inte heller något hinder för att SR publicerar text. De avfärdar helt Sveriges Radios försvar att de inte har rätt att transkribera radioprogram. Myndighetens generalsekreterare Charlotte Ingvar-Nilsson lyfter att det är en demokratifråga att kunna ta del av mediernas innehåll, en förutsättning för att kunna utöva sin informations- och yttrandefrihet.

MPRT tycker till och med att regeringen ska överväga att ställa krav på SR att texta.

”Vi anser att även hörselskadade ska kunna ta del av mediernas innehåll och frågan om krav bör utredas”, skriver de på sin hemsida.

På SR man annorlunda på frågan.

– Vår begränsning ligger i vad vi ska använda våra pengar till. Vi anser att vi ska lägga merparten av våra pengar på att göra bra ljudande radio. Vi har en budget och ett sändningstillstånd att förhålla oss till. Om vi istället skulle börja publicera långa texter på vår webb, så skulle vi säkert få frågor på det. Eftersom vårt fokus ligger på ljud, säger Elle-Kari Höjeberg till UH.

Men enligt MPRT väljer Sveriges Radio själva hur resurserna ska fördelas, de kan utan problem omvandla radio till text inom ramarna för sändningstillståndet. Att SR inte publicerar Sommarprogrammen i text handlar, som UH ser det, i grund och botten om att de inte prioriterar tillgänglighet.

Unga Hörselskadade uppmanar än en gång Sveriges Radio att erbjuda textning av Sommarprogrammen och leva upp till ambitionen i sändningstillståndet om att öka tillgängligheten och göra hela utbudet tillgängligt för alla.

Varför vägrar SR att transkribera?

Enligt Elle-Kari Höjeberg så är Sveriges Radios uppdrag att, – Erbjuda en ljudtjänst, inte en utvecklad texttjänst. Det har med vad vi anser att vi har i uppdrag att göra.

Men finns det egentligen något i SR:s uppdrag som hindrar dem i att också erbjuda ”en utvecklad texttjänst”, Som Elle-Kari Höjeberg uttrycker det? Vi på UH tycker inte det.

Sveriges Radios uppdrag utgår från ett sändningstillstånd som fastslås av regeringen. I sändningstillståndet står det bland annat att

”SR ska beakta behoven hos personer med funktionsnedsättning. Ambitionsnivån när det gäller möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att tillgodogöra sig SR:s utbud ska höjas och tillgängligheten förbättras. Det långsiktiga målet är att hela utbudet görs tillgängligt för alla medborgare”.

För att alla med hörselskada fullt ut ska kunna ta del av Sommarprogrammen behöver de textas, en ”utvecklad texttjänst” går därför helt i linje med SR:s uppdrag. Och det är UH inte ensamma om att tycka.

Myndigheten för Press, Radio och Tv (MPRT) ser inte heller något hinder för att SR publicerar text. De avfärdar helt Sveriges Radios försvar att de inte har rätt att transkribera radioprogram. Myndighetens generalsekreterare Charlotte Ingvar-Nilsson lyfter att det är en demokratifråga att kunna ta del av mediernas innehåll, en förutsättning för att kunna utöva sin informations- och yttrandefrihet.

MPRT tycker till och med att regeringen ska överväga att ställa krav på SR att texta.

”Vi anser att även hörselskadade ska kunna ta del av mediernas innehåll och frågan om krav bör utredas”, skriver de på sin hemsida.

På SR man annorlunda på frågan.

– Vår begränsning ligger i vad vi ska använda våra pengar till. Vi anser att vi ska lägga merparten av våra pengar på att göra bra ljudande radio. Vi har en budget och ett sändningstillstånd att förhålla oss till. Om vi istället skulle börja publicera långa texter på vår webb, så skulle vi säkert få frågor på det. Eftersom vårt fokus ligger på ljud, säger Elle-Kari Höjeberg till UH.

Men enligt MPRT väljer Sveriges Radio själva hur resurserna ska fördelas, de kan utan problem omvandla radio till text inom ramarna för sändningstillståndet. Att SR inte publicerar Sommarprogrammen i text handlar, som UH ser det, i grund och botten om att de inte prioriterar tillgänglighet.

Unga Hörselskadade uppmanar än en gång Sveriges Radio att erbjuda textning av Sommarprogrammen och leva upp till ambitionen i sändningstillståndet om att öka tillgängligheten och göra hela utbudet tillgängligt för alla.

Besöksadress: Isafjordsgatan 30B, 164 40 Kista. Postadress: Box 1068, 164 25 Kista |
Telefon: 08-457 55 00 | E-post: kansli@uh.se | Bankgiro: 5235-4271

Läs mer om vår integritetspolicy.