IMAGE: A person calling the door and Vasaru sees a flashing light inside the apartment/house.

Olika typer av hjälpmedel för dig som har en hörselskada

Det finns många olika typer av hjälpmedel som personer med hörselskada kan få. Vilka hjälpmedel du kan få beror på vilken region du bor i och vilka behov du har. Lite förenklat kan man dela in hjälpmedel för hörselskadade så här:

• hjälpmedel som hjälper dig att höra ljud i din omgivning (t ex hörapparat eller cochlea implantat)
• hjälpmedel som skickar ljud från olika källor till din hörapparat (t ex streamer eller TV-sändare)
• hjälpmedel som omvandlar ljud från din omgivning så att du uppfattar dem på annat sätt, exempelvis genom blixtar eller vibrationer. Läs mer i avsnittet Varseblivning.

Hörapparater

Många som har en hörselskada har någon typ av hörapparat. Här kan du läsa om olika typer av hörapparater.

Hörapparater som förstärker ljud

Det vanligaste hjälpmedlet när man hör dåligt är en hörapparat. Hörapparater kan se ut på olika sätt.

Bakom-örat-apparat (BÖ)

Här ska text in om BÖ-apparat

Allt-i-örat-apparat (AIÖ)

Här ska text in om AIÖ-apparat

Benförankrad hörapparat (BAHA)

En benförankrad hörapparat (eller BAHA, Bone Anchored Hearing Aid) leder inte ljud via hörselgången eller mellanörat som vanliga hörapparater gör. BAHA sitter fast i skallbenet och leder ljud till hörselsnäckan via skallbenet.
Här kan du läsa mer om BAHA hos HRF – Allt om hörsel.

CROS-hörapparat

CROS är en typ av hörapparat som kan användas av den som är döv på ett öra. Här kan du läsa om CROS-hörapparater hos HRF – Allt om hörsel.

Implantat

Cochleaimplantat (CI)

För den som inte är hjälp av hörapparat (eller förlorar hörseln helt, s k sudden deafness) kan ett CI vara en möjlighet att uppfatta ljud.

Ett CI består av två delar:

En elektrod som opereras in i hörselsnäckan.
En processor bakom örat som tar emot ljud och omvandlar dessa till elektriska impulser. Impulserna överförs trådlöst via en antenn till elektrodens mottagare som sitter under huden bakom örat.

De elektriska impulserna stimulerar hörselnerven och ljud skapas i i hjärnans hörselcentrum.

Några av kraven (men inte alla) för att få CI är:

• Dövhet eller grav hörselnedsättning på båda öronen.
• Tonmedelvärde över 70 dB (utan hörapparat)
• Taluppfattning i tyst miljö: maximalt 50 procent
• Hörapparater hjälper inte längre i samtal med en person i lugn ljudmiljö

I vår folder kan du läsa mer om cochleaimplantat.

Hos HRF – Allt om hörsel kan du läsa mer om Cochlea Implantat.

ElektroAkustisk Stimulering (EAS)

Elektroakustisk stimulering (EAS) är ett alternativ till hörapparat när en person hör bra i basen (mörka toner), men inte har någon hörsel i diskanten (de ljusa tonerna).
Då opereras en kortare elektrod in i snäckans botten (där de ljusa tonerna registreras). En särskild hörappat/processor används, som dels förstärker de mörka ljuden via en hörselgångsinsats (propp) samtidigt som de ljusa tonerna hörs som elektriska impulser via elektroden. En person med EAS hör alltså både akustiskt (via hörapparaten) och elektriskt (via implantatet).

Hos HRF – Allt om hörsel kan du läsa mer om EAS.

Hjärnstamsimplantat (ABI)

Ibland kan hörselnerven vara missbildad eller saknas helt. Vissa typer av tumörer eller sjukdomar kan också vara en orsak till att hörselnerven slutar fungera. Då finns det möjlighet till hörsel via ett s k hjärnstamsimplantat (Auditory Brainstem Implant). En platta med elektroder fästs på den plats där hörselnerven övergår i hjärnans hörselcentrum. En processor bakom örat omvandlar ljud till elektriska impulser som överförs till elektrodplattan.

Streamer, (hör/tele)slinga och TV-hjälpmedel

Streamer

En hörapparat kan i många fall kombineras med en s k streamer. En streamer hängs ofta runt halsen och överför ljud trådlöst till hörapparaten/hörapparaterna. Streamern har blåtand för anslutning till mobiltelefon/surfplatta/dator. Ibland kan man sätta en särskild mottagare på streamern. Mottagaren tar i sin tur emot signaler från en fjärrmikrofon. Då kan man höra en person på avstånd.

Slingor

En slinga (kallas också för hörslinga eller teleslinga) består av en kabel i golv eller tak som skickar ut ljud (från en mikrofon, dator CD-spelare eller liknande). Hörapparatens telespole fångar upp ljudet trådlöst och skickar det vidare in i örat. Även cochleaimplantat och BAHA kan ha telespole.

Slingor är vanliga i kyrkor, församlingshem, samlingslokaler, konferensrum och på biografer. Tekniken har funnits sedan 50-talet. Fördelen med slinga är att den är enkel att använda. Man växlar till ett program med telespole.
Nackdelen med en slinga är att det ibland kan höras brum eller andra störningar, oftast pga. elektriska ledningar i golvet. Då kan det ibland hjälpa att flytta sig till en annan plats i lokalen.

Slingor kan också vara portabla. Då lägger man ut en tråd på golvet och ansluter sedan en s k slingförstärkare till en ljudkälla (t.ex. en mikrofon eller en dator/surfplatta/mobiltelefon).

Så här kan det se ut utanför en lokal som är utrustad med slinga:

Bild på skylt med symbolen för teleslinga. Skylten har även ordet teleslinga i punktskrift

I framtiden kommer ett motsvarande system för trådlös överföring av ljud som är baserat på blåtand – Auracast. Men för att det ska fungera måste tillverkarna av hörapparater och CI bygga in mottagare för Auracast i hörapparaten/CI-processorn. Här kan du läsa mer om Auracast (på engelska).

TV-hjälpmedel

Tillverkare av hörapparater och CI har ofta TV-sändare i sitt sortiment. TV-sändaren fungerar bara ihop med avsedd hörapparat eller processor. TV-sändaren ansluts till TV:n och skickar ljudet trådlöst till hörapparaten/processorn. Ansluter man sändaren till TV:ns optiska utgång för ljud, så hörs TV-ljudet i hörapparaten/processorn oavsett volyminställningen på TV:n. Praktiskt om man vill titta på TV med ljudet avstängt eller om de som tittar inte har hörapparat.

IMAGE: A pic of Vasaru’s hearing aid. A pic of CI on Dino A pic of an EAS on Dino A pic of an BAHA on Dino.

Varseblivning

Om du har svårt att höra när olika saker händer i din omgivning finns det hjälpmedel som kan hjälpa dig att uppfatta om det till exempel ringer på dörren eller något annat som låter. Det kallas för varseblivning.
Ett hjälpmedel för varseblivning består av en eller flera sändare och mottagare. Beroende på var du bor och hur dåligt du hör kan du få låna ett varseblivningssystem. Kontakta din audionom för mer information.

Sändare

Sändaren i ett varseblivningssystem ersätter eller hjälper dig att uppfatta till exempel en dörrklocka, en brandvarnare, en babyvakt eller en mobilsändare (som via blåtand kopplas till din mobiltelefon).

Mottagare

Mottagaren i ett varseblivningssystem kan vara en väckarklocka (med sängvibrator), armbandsklocka, fickvibrator, ”dingdång” eller en blixtfyr.