En delseger och en början på något stort

Förra veckan föll domen i det första målet där man prövat de nya och uppmärksammade reglerna om otillgänglighet i diskrimineringsgrundlagen. Skaraborgs tingsrätt ansåg att Vara kommun diskriminerat en 14-årig elev genom att inte tillgodose att skolan var tillgänglig för honom och dömdes därmed att utge diskrimineringsersättning.

Fallet kommer troligen att öppna upp för långt fler prövningar av denna fråga och jag tror att vi ännu inte sett det sista ordet i detta, om det är så vet vi först när domen vinner laga kraft. Överklagas just detta fall kan utgången i annan instans bli helt annorlunda. Men det här är en viktig delseger. En delseger därför att den, som jag ser det, markerar början av något stort.

Det markerar en revolution i synen på otillgänglighet. För första gången har vi nu sett hur ett rättighetsperspektiv ska och bör läggas även juridiskt på att samhället bör vara tillgängligt. Det är en revolution för att markera att slutet på de vackra orden om delaktighet och tillgänglighet och för att vi till slut, efter många års kamp har ett rättsmedel för att komma åt otillgängliga miljöer och tvinga fram förändring.

För otillgänglighet är diskriminering.

Otillgänglighet är diskriminering och det går inte längre att gömma sig bakom tal om andra, mer prioriterade, åtgärder eller kostnader. Kommuner och andra har en skyldighet att tillhandahålla tillgängliga miljöer och när miljöer är otillgängliga har de även en skyldighet att snabbt vidta skäliga åtgärder.

Kampen stannar inte här, det återstår att se hur högre rätt kommer att tolka bestämmelsen och det finns fortfarande hål i lagen som behöver täppas igen i vår strävan efter ett helt tillgängligt samhälle. Men detta är en seger på vägen och en seger för alla oss som jobbat hårt för att lagen skulle gå igenom. 

Nu firar vi, men imorgon fortsätter kampen för ett samhälle med full tillgänglighet, jämlikhet och delaktighet.

/ Jonathan Wahlström, ordförande Unga Hörselskadade

30 maj 2017