Hörselskador

Nedan har vi samlat information vi tycker är viktig att alla vet om hörselskador.

Viktigt att hörselskadan upptäcks tidigt

Vi tycker att det är viktigt att hörselskadan upptäcks tidigt. Då kan föräldrar och hörselvården tillsammans minska risken för att barnet kommer efter i den kommunikativa utvecklingen. Ibland upptäcks – eller uppstår – inte hörselskadan förrän man är tonåring eller äldre. Misstänker du att du har nedsatt hörsel? Vanliga tecken kan till exempel vara om:

  • det susar eller piper i örat
  • du hör sämre än andra och måste ofta fråga om vad någon sa
  • du tycker att andra börjar tala otydligt eller svagt
  • det känns som att du har lock för örat
  • du har svårt att uppfatta när många talar samtidigt

Hur fungerar örat?

Örat är komplicerat och består av många små delar. Ytterörat fångar upp ljudet och hjälper oss att veta varifrån ljudet kommer. Ljudvågorna leds in genom hörselgången som slutar vid en tunn hinna som kallas trumhinnan. Ljudvågorna gör att trumhinnan vibrerar. Ljudet leds med hjälp av tre små hörselben (hammaren, stigbygeln och städet) i mellanörat vidare in i hörselsnäckan i innerörat där även balansen sitter. Hörselsnäckan är fylld med små hörselceller som tar emot ljudet. En del celler tar emot höga ljud, andra låga. Hörselcellerna kan jämföras med tangenterna på ett piano som det går att spela olika melodier på. Spelar ljudvågorna på hörselcellerna hör vi ljud. Från snäckan går en nerv in i hjärnan och det är när signalerna kommer dit som vi hör. Har vi lärt oss att tolka dessa signaler har vi ett språk, en musikförståelse eller en ljudupplevelse. Det är alltså med hjärnan vi hör och inte med örat.

Vilka är de vanligaste hörselskadorna?

De vanligaste hörselskadorna är skador på de delar i örat som leder ljudet, så kallade sensorineurala skador, i innerörat. De orsakas av ett nervfel, sitter oftast i hörselsnäckan och beror många gånger på ålder eller buller (men sjukdomar, skador och ärftlighet kan också vara orsaker). Hörseln försämras framför allt för diskantljud och de svagaste ljuden hörs inte alls. Däremot hörs de riktigt starka ljuden fortfarande lika starkt – kanske till och med starkare än vid normal hörsel. Det största problemet är den försämrade förmågan att särskilja olika ljud eftersom skadan ofta påverkar hörselförmågans kvalité. Ljuden blir otydliga och flyter ihop. Det blir svårt att uppfatta vissa konsonanter, vilket gör att det blir svårare att höra vad som sägs. Även om ljudet förstärks finns det inte tillräckligt med nervtrådar kvar för att man ska uppfatta det rätt och särskilt svårt blir det när flera pratar samtidigt.

En annan typ av hörselskada är ledningsskador som kan bero på skador i hörselgången, trumhinnan eller hörselbenen. Det gör att ljudet inte kommer fram och därför upplevs som svagare. Vaxproppar, öronkatarr (vätska i mellanörat), öroninflammation och otoskleros (en sjukdom som gör att innersta hörselbenet växer fast) kan vara orsaker. I många fall kan ledningsskador behandlas så att hörseln blir bra igen.

Lätt till svår hörselnedsättning

Personer som har en lätt till svår hörselnedsättning utgör den största gruppen av oss som har en hörselskada. Ungefär hälften av oss som hamnar i den här kategorin får stor hjälp av en eller två hörapparater.

Svår Hörselnedsättning eller dövhet

Personer som har en svår hörselnedsättning eller dövhet kan använda ett tekniskt hjälpmedel som kallas cochlea implantat och förkortas CI. Implantatet är en form av hörapparat med en mottagare och en elektrod som opereras inne i hörselsnäckan och kombineras sedan med en mikrofon bakom örat. Mikrofonen fångar upp ljud som leds till en talprocessor som i sin tur gör om ljudet till elektriska signaler. Signalerna skickas till en sändare som sitter ovanför örat och vidare via den inopererade mottagaren och elektroden till hörselsnäckan där den stimulerar hörselnerven. Det är detta som gör att hjärnan uppfattar ljud.

För att CI ska fungera krävs att det finns fungerande nervceller och nervtrådar i hörselsnäckan. I och med att CI:t täcker ett större ljudområde och har en närmare kontakt med hörselorganen än en vanlig hörapparat kan ljuden bli klarare. De implantat som finns idag är inställda för att tolka talet så bra som möjligt, medan det är svårare att tolka musik. Även om utvecklingen av CI går framåt ger inte implantatet en normal hörsel och det är heller inte effektivt på personer som bara har en lättare hörselnedsättning. Operationer genomförs idag på sjukhus i Lund, Linköping, Göteborg, Uppsala, Huddinge och Umeå.

Tinnitus

Tinnitus är att höra ljud ibland eller hela tiden, trots att det inte finns några ljud som hörs utanför örat. Tinnitus kan låta olika för olika personer och bestå av tjut, pip, susningar, brummande eller fräsande ljud. Det går att säga att det är ett ”fantomljud” och att man alltså hör något som inte finns. Tinnitus uppstår av olika anledningar; en hörselskada, problem med bettet, depression, stress eller ångest.

Musik på för hög volym kan också orsaka tinnitus. En normal samtalsnivå ligger på runt 60 decibel i styrka, men på ett uteställe brukar musiken ligga på 110 decibel. Ett tips för att förebygga tinnitus kan vara att använda öronproppar på uteställen eller konserter. Tinnitus kan vara tillfällig eller permanent. Det finns inga mediciner eller operationer som hjälper, men det finns en hel del saker som man själv kan göra, eller få hjälp med att göra, för att få mindre problem. Att springa, spela fotboll och så vidare kan hjälpa liksom att lära sig att göra avslappningsövningar. En del personer som har tinnitus upplever att det underlättar att ha på musik på normal ljudnivå för att lindra ljuden inne i örat.
Mer information om tinnitus hittar du här

Menière

Menière är en yrsel- och balanssjukdom som gör att det känns som om omvärlden eller en själv snurrar. Just Menière sätter sig i innerörat och utmärker sig av att ge plötsliga attacker av yrsel, tinnitus och hörselnedsättning. Attackerna brukar börja med att det slår lock för örat, hörseln blir sämre och tinnitus ökar. Därefter kommer illamående och kräkningar. Hörseln brukar bli lite sämre efter varje attack. Det är oklart varför sjukdomen uppstår, men den kan vara ärftligt. Menière går inte att bota men kan lindras genom behandling. En trygg läkarkontakt brukar vara ett stort stöd då ångest och oro påverkar yrselproblemen. Det finns flera möjligheter till behandlingar som alla är inriktade på yrseln. För hörselnedsättningen finns ingen behandling men däremot hjälpmedel och strategier för att göra hörselsituationen bättre.